Barnskötsel

Ja, det finns så mycket att anmärka på. Läser på ett internetforum om jobbiga kommentarer man får från anhöriga angående ens bebis. Det är verkligen slående att alla verkar få höra samma grejer. Här är några exempel:

- Plocka inte alltid upp henne när hon skriker, hon blir bortskämd.
*fem minuter senare*
- Ska du inte plocka upp henne! (när hon skriker) Stackars liten!
(men jag plockar alltid upp, små bebisar kan inte bli bortskämda!)

- Hon behöver rensa lungorna lite.
(från vadå? Hur ofta behöver 3-åringar eller 45-åringar för den delen rensa lungorna???)

- Grattis! Nu kommer hon att sova i er säng tills hon är 17 år!
(hur ofta sover tonåringar i föräldrarnas säng?)

- Har hon pojkkläder på sig?
(står det "boy" på dem? Nä, blått, svart mm är inte automatiskt pojkkläder. (Molly har inte ens typiska pojkkläder på sig, utan får anmärkningar så fort kläderna inte är i pastellfärger eller rosa/lila))

- Nu är det tänder på gång! *när barnet gnäller lite*
(det finns andra anledningar till att barnet gnäller) (den här kommentaren är inte så störig, det är väl mer ironiskt att folk alltid tror att det är tänder på gång)

- Har hon så lite kläder på dig? Blir hon inte kall?
(nej, barn är faktiskt varmare av sig än vuxna och hemma hos oss är det som i tropikerna. Dessutom kollar jag hur varm hon är och justerar allt eftersom)

Det finns mycket mer. Alla de här kommentarerna får inte jag, men det verkar vara vanliga.

Men det var väl samma sak som när man var gravid. Man fick höra att man var en tjockis, att man inte fick äta så mycket godsaker (jag åt inte mycket!), att man var för stor/liten (för liten i mitt fall), att man väntade en dvärg/tvillingar, om man trodde att det var flicka/pojke, om det var tvillingar, om man var nervös inför förlossningen osv. osv. Man blev lite less på samma visa om och om igen. Men det är väl så det är med nyfikna/oroade bekanta antar jag.